Romantiken

Romantiken
Den döende Wether från Goethes roman "Den unge Werthes lidande".

onsdag 7 maj 2014

Intervjun med Goethe

Perspektiv: Sofia

Det är en nervkittlande känsla att prata med någon från en annan tid, speciellt när denne någon är en av de mest berömda författarna och poeterna genom tiderna. Här sitter han nu, Johann Wolfgang von Goethe. Året är 1786. Goethe tittar på oss med sina kolmörka ögon och jag möter hans blick. Mitt hjärta dunkar i bröstet. Han har ett uttrycksfullt ansikte, vilket gör det aningen svårtolkat. Det ljusbruna lätt lockiga håret ramar in ansiktet som karaktäriseras av den säregna näsan.
     Vi har tillsammans tänkt ut frågor till intervjun, och Filip har tagit på sig ansvaret att ställa dem.

     Tack för att vi får träffa Er här idag herr Goethe, det är verkligen en ära. Vi har så många frågor att ställa till Er men vi ska försöka att inte ta upp allt för mycket av Er tid. Kan ni berätta hur Ert intresse för skrivande började?” frågar Filip. Goethes mungipor letar sig långt ut i kinderna. Inombords drar jag en lättnadens suck, tidigare har Goethe sett lätt förvirrad ut.
     ”Ända sedan tidig barndom har jag haft ett ständigt växande intresse för det skrivna ordet. Som barn hade jag som vana att lära mig början av böcker utantill. Det började med de fem moseböckerna, och sedan Ovidius verk ’Metamorfoser’. Några av mina tidigaste förebilder var Friedrich Gottlieb Klopstock och den grekiska poeten Homeros.”

     ”Varför valde du att gå mot strömmen och skriva om känslor? Var ’Sturm und Drang’ en inspiration för dig?”
     ”Det uttalas ’Sturm und Drang’ inte ’Störm ont Dronk’.” rättar han Filip och rätar på ryggen ”Du verkar inte vara särskilt begåvad i tyska… Jag har alltid varit intresserad av det vetenskapen inte kunnat förklara. Kärleken tillhör det oförklarliga men ändå påverkar det människan så starkt. Det är bland annat det jag vill framföra i ’Den unge Werthers lidanden’, där kärleken är så stark att det kan gå så långt att man begår självmord i kärlekens namn. En känsla så stark förtjänar att bli skriven om, oavsett om det i slutet slutar lycklig eller olyckligt. Ingen vetenskap i hela världen kan vara viktigare än känslor så starka. ’Sturm und drang’ var en stor del av min ungdom och det har alltid varit en inspiration till mina berättelser. Det har också varit ett stöd för mig under livet. Jag antar att rörelsen fångade mitt intresse för att den var så rebellisk.”

     Ni skrev ’Den unge Werthers lidanden’ när ni endast var 25 år gammal, vad inspirerade Er att skriva en så tragisk kärlekshistoria?”
     ”Boken baseras på ett eget förhållande jag hade. Jag fick inspirationen till boken från känslor jag hade haft för en kvinna som hette Charlotte Buff. Werthers kärlek Lotte är till stor del baserad på henne. När jag var mycket ung blev jag förälskad i henne. Vår bekantskap var synnerligen hjärtlig men hon avvisade mig för att istället gifta sig med Johann Christian Kestner.” När han säger detta ger han oss en tung blick för att sedan vända den ner mot det mörka trägolvet. ”Jag anser att all den bästa litteraturen grundar sig på egna uppleverser i någon mån. Allt jag skrivet är tillfälligt. Vad jag hämtar från verklighetet just för tillfället, litteratur som bara tas ur luften har jag inget intresse för.”

     Kan ni ge oss lite insikt i vem Werther är och vad som motiverar honom att ta sitt liv?”
     ”Werther är en fiktiv människa och eftersom boken baserades på mitt förhållande med Charlotte Buff så tog jag även vissa karaktäristiska drag från mig själv i Werther. Jag har däremot inte baserat alla händelser på verkliga händelser, detta gäller även självmordet såklart.”

     Varför valde ni att publicera boken ’Den unge Werthers lidanden’ anonymt?”
    
Jag kände att berättelsen var väldigt personlig, jag skriver om Lotte som är en förkortning på namnet Charlotte. Charlotte var min gamla kärlek som jag har baserat mycket av texten på. Om hon hade läst boken själv och sett att den var skriven av mig så hade hon förstått direkt att jag skrev om oss.”

      Boken är uppbyggt av brev som Werther skriver till en nära vän, varför valde ni att göra boken i just brevformat och inte den vanligare litterära formen?”
     ”Hm. Jag tyckte att man kom Werther väldigt nära inpå eftersom man får läsa hans brev. Detta är hans ord, hans tankar och känslor. Själva språket blir också mer poetiskt än i andra fall.”

     Vi har läst det sista brevet ur boken ’Den unge Werthers lidanden’, alltså Werthers avskedsbrev. I brevet som riktar sig till Lotte skriver Werther om hur lugn han känner sig inför att ta sitt liv, helt tveklös inför beslutet. Skrev Werther ned sina sanna känslor i brevet som han hade ögonblicken innan han gick bort eller låtsades han vara lugnare än han verkligen var, för att försäkra Lotte om att han tagit rätt beslut
     ”Det är klart att han är rädd inför vad som väntar honom, men bara för att han är rädd betyder det inte att han inte är lugn inombords. Han har inte längre något svårt val han står inför. Han har redan gjort sitt val. Han vet vad han måste göra, och det är just det, att han accepterar döden, som gör honom lugn. Werther är redo att dö och han tvivlar inte. Han fruktar döden men tar till sig den.”

     ”I slutet av boken står det att man fruktar för Lottes liv efter Werthers död. Hur går det för henne, klarar hon av att hantera sorgen?”
    
”Det är upp till varje läsares fantasi att besvara den frågan. Om ni vill ha min personliga tolkning är hon förstås bedrövad. Det tar många år innan hon blir återställd igen, men hon minns Werthers ord till henne; ’Lev väl! Lev väl!” och hon bestämmer sig för att följa hans råd.”

     Vad arbetar ni med i nuläget?”
     ”Jag har faktiskt fått inspiration till en ny bok och börjat skriva lite på den” Filip gav Johanna en fundersam blick och vände sedan blicken mot Goethe. Det blev tyst i rummet för någon sekund. Filip bröt tystnaden och sa:
     ”Menar du Faust?”. Det hördes nästan hur vi tre tjejer slutade andas, våra ögon spärrades upp och paniken kröp fram. Filip såg på oss med förvånad och undrande blick tills det slog honom.
     ”Ja, vilket bra namn!” utbrast Goethe. Vi reste oss hastigt, plockade ihop våra saker och rusade ut mot dörren.
     ”Öh, vi måste gå nu… men ha det så bra!” ropade Emelie mitt upp i vår flykt och precis när dörren slogs igen vände vi oss alla mot Filip.
     ”Hur tänkte du!?” skrek Johanna.
     ”Du kan ju inte avslöja något från hans framtid Filip!” sa jag när vi sprang över torget och mot bilen.



BILDKÄLLA: Wikipedia [www] Hämtat från http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0e/Goethe_%28Stieler_1828%29.jpg 2014-05-07
BILDREDIGERING: Filip Olofsson
 
Wikipedia [www] Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_unge_Werthers_lidanden 2014-04-25
Wikipedia [www] Hämtat från http://en.wikipedia.org/wiki/The_Sorrows_of_Young_Werther 2014-04-25
Wikipedia [www] Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe 2014-04-28
Wikipedia [www] Hämtat från http://en.wikipedia.org/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe 2014-04-28
Wikipedia [www] Hämtat från http://en.wikipedia.org/wiki/Charlotte_Buff 2014-04-28
Wikipedia [www] Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sturm_und_Drang 2014-04-28

Combüchen, Sigrid (1980). Författarnas Litteraturhistoria - de utländska författarna 1. S.340-343, 345-348, 350-352. Södertälje: Författarförlaget

1 kommentar:

  1. Humorn fortsätter även i detta stycke! Lättsam och intressant redogörelse kring hans författarskap, hans verk och hans historia. Bra och omfattande kommentarer med tydliga svar. Det är intressant att han skrev sitt verk i brevform och att det har inslag av självbiografi!

    SvaraRadera